Amber eller En primadonna gör entré

Stod och väntade på en buss och ögonen föll på McDonald’s reklam om färgglada cocacola glas som present vid beställning av deras meny. Tankarna flög bakåt, det är ungefär ett år sen jag läste om Amber eller som hon då hette Tussie bland Kattluckans bostadssökande. Texten grep mig, hon kom från ett dödsbo och jag är övertygad om katter precis som vi känner sorg när de förlorar en nära anhörig.

Några dagar senare åkte jag hem med Janne och Birgit för ettt besök. På vägen stannade vi och åt just en McDonald’s meny och 3 blekgröna glas används numera till servering av svalkande drycker här hemma i trädgården. Framme vid ”lilla huset” möttes jag av en liten blyg och reserverad skönhet. Ingen tvekan och en vecka senare flyttade hon in i Skogstjäll.

Kärlek vid första ögonblicket är inte tomma ord!

Foto Janne Kummeneje

Och hon fick namnet Amber, en ny familj och en gudmor!

Hennes entré var trots det säregna signalsystemet diskret

Mina tre musketörer visade en viss förvåning och upprördhet men Amber gled majestätiskt runt i huset utan tvekan men med ett eget högt väsande signalsystem. Första tiden hade hon sitt högkvarter i en fåtölj längst bort i vardagsrummet men med full uppsikt.

Hon såg sig omkring

Och visade att hon hade klart bestämda åsikter om vad som passade och inte. Här insisterar hon på omtapetsering.

Glömmer aldrig den gången Simbor och Piraten kom ihop sig och jag såg en röd blixt passera mig och tvärbromsa vid kombattanterna och bestämt skilja dem åt med två hurringar – sen följde en moralpredikan, varefter hon gled tillbaka till sin fåtölj följd av 5 uppspärrade ögon.



Minns också att ibland när hon kom fram till frukost jag tyckte att hon hade vissa likheter med Irma la Douce dagen efter ett sjöslag. Med en blåtira skuggande det ena ögat och de milda färgerna i pälsen, som påminde om en urtvättad och blekt favoritmorgonrock och på fötterna olikfärgade strumpor undersökte hon tveksamt vad som bjöds!



Det dröjde inte länge innan hon insett att sängkammaren var att likna vid slottens tronsalar och inrättade sitt nya högkvarter där. Audienser var och är hon snål med till svart sorg. Piraten tog kommandot i motståndsrörelsen och har återtagit sin plats på min huvudkudde. I början kom han smygande längs sängkanten och ställde henne inför fullbordat faktum, nu går han mer öppet till väga och drar sig inte för att få börja om ett par gånger. Då slutar det med att Amber kravlar upp längs duntäcket och läger sig på min högsta punkt och tittar uppgivet ner på oss som hon ville säga att detta är Carins och min budoar, ni har ju ett stort herrum tvärs över hallen!



Fabian har numera kommit över den värsta chocken att inte längre vara minst! Den första tiden inrättade han sig på husets högsta punkter och intog i nåder sina måltider på andra sidan fönstret ända tills höstkylan satte stopp för det. Men också han har lärt sig sätta sig i respekt, jag har hört Amber jama på hjälp när köksfönstret var blockerat av en stint stirrande liten svarting. Hon mindes kanske bokhyllemötet för länge sedan?

Oj, den lille tar sig ton!

Bättre fly

Än illa klösas

Och Simbor han är som han alltid varit och tar det hela med upphöjt lugn!

Låt henne hållas, tids nog blir hon som vi!

Och vad har jag lärt mig? Är helt säker på att det under skinnet på denna skönhet döljer sig en blyg liten flicka, som vill vara med i gemenskapen, men är osäker på hur. Det är nog inte så lätt att efter att ha tillbringat sina första 4 år som ensamkatt med en äldre dam komma till den djupt rotade gemenskapen i Skogstjäll och lära sig ”en för alla, alla för en”?

Amber: Om jag får säga det själv, så är jag en tuff brud i lyxförpackning!

Bra katt reder sig själv – jag tycker nog kammen verkar litet läskig!

Men precis som i fallet Fabian är Piraten min trognaste bundsförvant och när han nu fått tillbaka sin huvudkudde, bidrar han intensivt till att föra in henne i gemenskapen även om det ibland tar en ända med förskräckelse. Jag har sett dem dela en solstrimma på golvet och operacheferna skulle stå i kö för att besätta rolerna till Tiggarstudenten, om de hört hur duon jamar i stämmor, när jag är för långsam att servera delikatesserna.

Ett väl förtjänat gage

och en lika välförtjänt siesta på maten

Och hela kvartetten har återgått till gemensam matsal! Där dukade jag upp till kalas på Ambers femårsdag i början av maj. Har nog förstått att hon varit van vid hemlagad mat, då det serverats har det inte gått att ta miste på hennes lycka, så den dagen blev det hemlagad kycklingfilé följt av en liten räktårta. Däremot lyckades jag inte få den svarta trion att stämma upp i ”Med en enkel liten mus på bemärkelsedan …..”

Har den äran Amber!

Och metspöet är din alldeles egna födelsedagspresent!

Och nu då hela familjen är introducerad kan jag sammanfatta dem med att de alla har sina rum i mitt hjärta och jag tycker om och respekterar dem för de individer de är eller jag tycker bäst om dom allihopa! Simbor, som väcker mina minnen från regnskogen, Piraten som är den mjukaste goa, namnen Fabian, som återfått sin trygghet och Amber, döpt efter Amber i romanen Alltid Amber som k.syster och jag läste med spänning som tonåringar. Det är ju också k.syster, som fick förtroendet att stå gudmor och välja namn. Till mig överlämnade hon som doppresent ett ex av boken, den ligger och väntar på högtidsstunder i hängmattan!