Piraten i våra hjärtan - Minnena lever vidare

Piraten

Härmed jag tillkänna giver,

att min katt har gått ur tiden.

Kanske smyger den kring benen på sin himmelske Herr Far,

stryker nådigt, silkeslen

men med svansen som en piska

lyftad, när den bortom striden

anar, vad den missat har.

(Den och mössen är ju vänner

i den sanna fridens sal!)

Därför jag till alla skriver

om den sorg som mig uppriver,

om förlusten av musiken

från min katt, som när den vässat

sina klor, var nöjd att leka

med sin mattes papperstussar

i ett svängrum utan like,

ja, om allt jag vittnat har.

Men allenast ifrån prästen

har jag fått till tröst ett svar, som i korthet lyder:

"Kära Matmor! Då er Misse

häromdagen somnat in,

vaknade den upp i himlen

vid en skål med husets vin.

Med sin skära nosspets sågs den

gäspa inför härligheten

men med Er i tacksamt minne

njöt den örontofsad leken.

Den fick inga änglavingar

men flög ändå upp som solen,

lycklig sitter den på stolen

intill det bekanta fönstret, som har utsikt ned mot Jorden,

sitter ibland solens strimmor

där den hela tiden spinner."

(Bo Setterlind, Visa om en katt)

 

 

 

 

Tack för all den tid vi fick tillsammans!

 

 

Carin, Simbor, Fabian och Amber